MONICA LARSSON | Art and horses is the meaning of life
17
home,page-template-default,page,page-id-17,page-parent,page-child,parent-pageid-19,qode-listing-1.0.1,qode-news-1.0,qode-quick-links-1.0,,qode-title-hidden,qode_popup_menu_text_scaledown,qode-content-sidebar-responsive,qode-theme-ver-12.1.1,qode-theme-bridge,bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-5.4.4,vc_responsive

SAMTAL PÅ TRANSSIBIRISKA

En dokumentärfilm om Aspergers syndrom av Monica Larsson i samarbete med Hanna Persson och Jakob Persson filmad under  resan på Transsibiriska Järnvägen, Moskva – Ulaanbaatar – Beijing, filmen är 22 minuter.

Samtal på transsibiriska på Västerbottens Museum

Söndag 26 augusti kl 14 

Hall 8

En film om om perception, kommunikation och navigation i förhållande till tid och rum – och om Jakob Persson som är Aspergerinformatör och har Aspergers syndrom. Filmen handlar också om den inre och yttre världen, socialt samspel, exekutiva funktioner och om att leva med en ojämn begåvningsprofil.

Samtal på transsibiriska är ett samarbetsprojekt mellan konstnären Monica Larsson, Jakob Persson och Hanna Persson, student på Filmlinjen på Fridhems folkhögskola. Vi får följa med de tre på en resa på Transsibiriska järnvägen från Moskva till Peking med stopp i Mongoliet. Medan samtalen fortsätter förändras landskapet utanför tågfönstret.

Hur uppfattar man och tolkar världen när man har ett autismspektrumtillstånd som Aspergers syndrom? Hur är det när ens intryck har en annan känslighet än det normala, och när förmågan att läsa av kroppsspråk, miner och förstå mönster i sociala sammanhang är svårt och kaotiskt? Det syns inte utanpå, men ansträngningen att ta in, tolka och ge respons på omgivningen gör Jakob utmattad och ofta blir det missförstånd och konflikter.

Filmen är 22 minuter.

Efter filmen blir det samtal tillsammans med Monica Larsson, konstnär och Jakob Persson, Aspergerinformatör.

Fotografier från resan.

SAMTAL PÅ TRANSSIBIRISKA – ett samtal om våra olikheter

Under en resa på Transsibiriska järnvägen, Moskva – Ulaanbaatar – Beijing, sommaren 2016 spelade min närmsta familj och jag in en dokumentär där vi samtalade om våra olikheter. I samtalen utgick vi från begrepp som används för att beskriva Aspergers syndrom. Dokumentärfilmen är ett samarbete mellan Jakob Persson som är Aspergerinformatör och ha rdiagnosen Aspergers syndrom, Hanna Persson, som studerar vid filmlinjen på Fridhems Folkhögskola och mig själv, Monica Larsson, konstnär. Som mamma till en son med Aspergers syndrom – och som konstnär – har jag ofta funderat över hur det är för Jakob som har en Neuropsykiatrisk funktions-variation (NPF) och hur han tänker och organiserar sina sinnesintryck.

Filmen handlar om perception, kommunikation och navigation i förhållande till tid och rum, frågor som alltid är aktuella för en konstnär. Den handlar också om den inre och yttre världen, socialt samspel, exekutiva funktioner och om att leva med en ojämn begåvningsprofil.

Varför göra en film om Aspergers syndrom och spela in den under en resa på Transsibiriska Järnvägen?

Jag tänkte: Vad kan vara en bättre inramning till ett samtal som pågår under en längre tid än att vistas på Transsibiriska, världens längsta järnväg, där vi har gott om tid att umgås och tillsammans utveckla våra frågor och tankegångar. Under samtalets gång glider landskap och städer förbi. Vi är medvetna om att krockar och konflikter kan uppstå och att de kommer att gestaltas i filmen. Vår förhoppning är att det kan öka förståelsen för att olika tankar och beteenden som går på kollisionskurs är högst möjliga att leva med och till och med kan höja vår livskvalité när vi är öppna för och respekterar varandras olikheter.

Vad är Aspergers syndrom?

Aspergers syndrom är en diagnos som finns inom autismsspektrumet. Det är skillnader i hur hjärnfunktionen arbetar och fungerar som gör att människor med Asperger både upplever och bearbetar intryck på sina specifika sätt. Det syns inte utanpå, men ibland uppstår det kommunikationskrockar med omvärlden. I filmen väcks frågor om hur det är för en person med Aspergers syndrom när det gäller sociala samspel, att kunna läsa “mellan raderna” och att förstå det outtalade.